Renovering av farstukvist
01. FÖRE RENOVERING
Huset som vi bor i byggdes 1927, och det ser ut precis så där som jag vill att ett 1920-tals hus ska se ut. Eller ja, nästan i alla fall. Någonstans mellan att huset byggdes och innan när vi flyttade in 2010, så byggdes det till en farstukvist som vi aldrig riktigt blivit kloka på. Det ser ut lite som att en friggebod från någon helt annan tid krockat rakt in i huset och sedan blivit sittande där. Är den färdigbyggd som den ser ut? Eller fanns det planer på att det skulle byggas vidare? Sättas i fönster? Vi har pratat med grannarna som bott här länge, men ingen verkar riktigt veta varken när farstukvisten byggdes eller om det fanns några oavslutade planer med den.
Varje år har vi sagt att vi ska göra något åt farstukvisten, men som alla som har hus vet så finns det alltid en låååång lista på saker att fixa, och som också kanske är mer akuta. För även om den är ful, så fyller den ju sin funktion…
02. RIVNINGSARBETET PÅBÖRJAS
Hursomhelst, det här var sommaren då det äntligen skulle hända! Så någon vecka in på semestern åkte kofoten fram och rivningsarbetet var officiellt igång. Med ett par brädor borttagna upptäckte vi att det var något märkligt med hur det var reglat bakom dem. Det tog ett tag innan polletten trillade ner, men med några till brädor borttagna fick vi bekräftat vad vi börjat ana: bakom brädorna till ”friggeboden” fanns originalentrén kvar! Varsamt som två arkeologer, plockade vi bort bräda för bräda tills bara det som hörde till originalentrén fanns kvar. Drygt en dag senare så stod den där framför oss, entrén som den en gång sett ut, precis sådär som man vill att en 1920-tals entré ska se ut! Färgen nästan helt bortflagnad visst, men virket i sig var det inget fel på.
03. SKRAPA & SLIPA
Efter att rivningsarbetet var avklarat började jag med att skrapa bort all gammal färg. Det gick för det mesta väldigt lätt, men på vissa ställen satt färgen lite hårdare. Med hjälp av en varmluftspistol så fick jag så småningom även bort den färgen. Till detta använde jag två skrapor i olika storlekar. En större för de bredare partierna (kunde ha haft en ännu större) och en mindre för finare detaljer som profiler.
När all gammal färg var det dags att slipa träet. Till det använde jag både en liten slipmaskin och sandpapprade för han där det var svårare att komma åt. Man kunde ju verkligen tro att vi skulle behöva byta ut träet på de partierna där träet grånat, men efter ett par tag med sandpappret kom otroligt nog friskt trä fram. Snacka om kvalitet! På några ställen (i taket framförallt) får färg sitta kvar, där ser jag till att sandpappra ner kanterna så att övergången mellan färg och trärena ytan blir i nivå med varandra så att det inte ska synas någon skarv där när man målar.
04. REPARERA OCH SPACKLA
Även om träet mestadels var i fint skick så fanns det lite sprickor här och där, och framförallt spikhål efter ”friggeboden”. De stora sprickorna lagade jag med kemiskt trä och de mindre med spackel för utomhusbruk. Efter att spacklet torkat slipade jag ner även de ytorna med ett fint sandpapper.
05. NYTT DÖRRFODER
Vår ytterdörr ramas in av ett ockragult kakel/klinker. Jag har aldrig tyckt att det varit snyggt, men har inte tänkt på det så mycket tidigare. Det har liksom gått ihop med det andra fula på något sätt. Nu med ny entré på gång så stack det dock plötsligt ut väldigt mycket. Dessutom har det börjat släppa från väggen på flera ställen. Så pass löst visade det sig att det satt, att när jag bara kände lite lätt på det med kofoten så for allt i backen som ett domino. Innan vi hann fotografera det. Du kan skymta det på några av de andra bilderna, men tro mig: så fult var det att det till och med kändes snyggare efter det rasat.
Jag googlade 1920-tal och dörrfoder, och hittade snart några som jag tyckte var snygga. Vi gjorde en ritning inspirerade av dessa och begav oss sedan till bygghandeln. Där köpte vi några meter planhyvlat, list i två olika bredder och kvartsstav. Det låter mer avancerat än vad det är, men med det virket satte vi sedan ihop – med hjälp av trälim, spik och fog – vår egen profil på dörrfodret. Se bild så förstår du hur i alla fall ganska enkelt det är att tillverka sin egen profil.
06. GRUNDOLJA
När det nya dörrfodret satts på plats, och allt trä på originalentrén är befriat från gammal målarfärg och slipat så var det dags för att grundolja allt trä. Man oljar in träet för att skydda mot upptag av vatten och minska risken för att det bildas sprickor i trä och färgskikt. Innan du sätter igång med att olja är det viktigt att borsta rent allt trä från slipdamm. Pensla sedan på alla trärena ytor med grundolja och var noggrann med att mätta allt ändträ med oljan. Olja som inte sugits upp av träet efter cirka en halvtimme torkar du bort med en tygtrasa.
07. GRUNDFÄRG
Efter att oljan torkat var det äntligen dags att få börja måla! Som jag hade längtat att få se farstukvisten vitmålad. Om så bara i vit grundfärg. Jag börjad med att måla ett lager med grundfärg. Torktiden brukar vara lite drygt 6 timmar, men jag hade tur med vädret och den torkade snabbare än så. På vissa ställen valde jag att måla ett andra lager med grundfärg för att det skulle täcka bättre.
08. MÅLNING
När grundmålningen var klar var det dags att stryka på det första av två lager med snickerifärg. Vilken färg vi skulle använda fick vi hjälp med av vår vän Robert som är färgexpert på Täby Färg & Tapet. Jag kan verkligen rekommendera att söka hjälp hos din lokala färghandlare innan du börjar ett sådant här projekt, det lönar sig att rådfråga de som vet. Med en bra kvalité på färg och ett noggrant utfört grundarbete var detta en ren fröjd. Efter att första lager färg hade fått torka i cirka 6 timmar var det dags att måla på ett andra och sista lager.
09. ”KLART!”
Klart! Tänk att den har funnits gömd där under alla dessa år… Så fin! Det enda som återstår nu är att fixa de där skruttiga gula brädorna, dra om elen, hängrännorna… Som sagt listan tar aldrig slut, men vad nöjd jag är med vår ny-gamla-farstukvist!